no letting go, no holding back

 
Nu har även Paulina lämnat mig för västligare längdgrader. Den sista natten sov hon hos oss i Richmond. Vi inledde hennes allra sista dag i Australien med en lyxig frukost på en av fiken i närheten, innan vi begav oss in mot stan till ACMI - Australian Center for the Moving Image. Där kunde man bl.a. spela Mario Kart på en storbildskärm (!!!). Tyvärr var det jättelång kö, men I'll be back.
 
 
En stor del av utställningen var fokuserad på aboriginer och hur de genom tiderna har avporträtteras i australisk media. Det var mycket intressant! Jag tycker att det är väldigt underligt att aboriginernas historia inte har fått större uppmärksamhet i svensk undervisning.
 
Sedan gick vi runt i stan, och jag lyckades hitta en julklapp, men kan av förståeliga skäl inte ta kort på det här i bloggen. 
 
 
Efter att Paulina nästintill tvingat mig ut på ett träningspass (hon ville väl bli kvitt mig åtminstone någon timme under dagen) så gick vi till en populär japansk restaurang i ca 15 minuter från där jag bor. Vi blev lite väl entusiastiska över hur "tekniken" användes på restaurangen och jag kände mig som Gunhild, 87 år.
 
 
Men jag var uppenbarligen glad ändå för maten var fett god!
 
 
Därefter begav vi oss hemåt, hämtade Paulinas väskor och tog oss återigen in till stan och till flygplans-bussen där vi sa hejdå. Värt att tillägga är att Paulina först såg himla glad ut när jag skulle ta det här kortet. Jag var tvungen att säga åt henne: "Se ledsen ut!!", för det funkar väl inte med en glad hejdå-bild?
 
Hursomhelst, nu har båda mina två fd roomies lämnat mig och det känns lite tomt utan dom. Men jag är säker på att vi kommer att ses när jag kommer hem till Sverige igen. Friendzzz fo evah och allt sånt.
ALLMÄNT | ACMI, mario kart | |
Upp